Aktivt lärande och inlärningsstrategier

World Economic Forum publicerade 10 arbetslivskunskaper som kommer att behövas i framtiden. I vår bloggserie får du en överblick över alla framtida färdigheter. Aktivt lärande och inlärningsstrategier är del 2.

På vår arbetsplats tillsammans med kollegor reflekterar vi regelbundet över hur människor lär sig och hur vi har lyckats uppfylla deras mål och förväntningar. Vad bör vi ta hänsyn till för att kunna skapa gynnsamma förutsättningarna för lärande? Vad är källan till elevens motivation? Vilken typ av inlärningsstrategi använder hen? Och vilka undervisnings- och inlärningsmetoder är de mest lämpliga i varje situation?

Motivation och inlärningsstrategier

En av de väsentliga aspekterna i lärandet är elevernas källa till motivation. Vissa människor motiveras av sina egna intressen och begär. Andra är mer motiverade av yttre press, belöningar eller rädsla för att misslyckas. I båda fallen bör inlärningen ge eleven ständigt positiva känslomässiga upplevelser, en känsla av styrka och glädje.

När en elev förvärvar, bearbetar, memorerar och minns kunskap använder hen en mängd olika inlärningsstrategier. En inlärningsstrategi definieras som ett sätt för en elev att studera. Det är baserat på elevens motiv och det påverkar starkt vad och hur hen lär sig. En skicklig elev kan växla mellan olika inlärningsstrategier i varje uppgift och situation. Detta kräver en stark medvetenhet om det egna jaget och de egna inlärningsstrategierna. Att hitta rätt inlärningsstrategi för den specifika situationen förbättrar prestanda och ökar motivationen.

Inlärningsstrategier är oftast indelade i två olika grupper: ytorienterad (ytnivå) och djuporienterad (djupnivå). Den ytorienterade eleven repar främst informationens yta. En djupt orienterad student är däremot internt motiverad. Hen vill förstå ämnets djupare mening och vill placera det i mer omfattande sammanhang.

Aktivt lärande och begreppet av lärande

De flesta av oss har praktiska erfarenheter av undervisning och lärande baserat på lärarledda utbildningar. Egentligen är utbildningen i många länder runt om i världen fortfarande mycket lärarorienterad. Många vuxna förväntar sig fortfarande detta beteendebaserade (behaviorism) sätt för undervisning. Tidigare erfarenheter av utbildning påverkar ens förväntningar.

Strategier och inlärningsmetoder för aktivt lärande är mer baserade på konstruktivism istället för behaviorism. Till skillnad från behaviorismen är eleven här en aktiv aktör. Läraren har rollen som expert och möjliggörare. Hens jobb är att skapa förutsättningar så att eleverna kan få ut det mesta av ämnet. Motiverade aktiva elever guidar sina egna inlärningsvägar och bygger nya kunskaper och färdigheter utöver de gamla.

Aktivt lärande bygger på elevens nyfikenhet, uppfinningsrikedom och att våga experimentera. I en bredare mening är aktivt lärande alla metoder för lärande där eleverna deltar i själva inlärningsprocessen. De som är vana vid traditionell beteendebaserad, lärarledd utbildning kan först bli rädda. Men efterhand kommer de att älska det: hur kan lärande vara så inspirerande och motiverande?

Aktivt livslångt lärande

Uppfattningen om undervisning och lärande i vår egen organisation bygger till stor del på pragmatisk sociokonstruktivism. Vi betonar agilt, livslångt och kontinuerligt lärande som sker i ett socialt sammanhang. Eleverna aktiveras och på ett praktiskt sätt skapas nya kopplingar mellan deras tidigare kunskaper och färdigheter och nya koncept och erfarenheter. De uppmuntras att se bekanta saker från ett helt nytt perspektiv. Som aktiva spelare kommer de tillsammans med andra att lära sig att hoppa i det kalla vattnet och kommer att njuta av att expandera sina egna bubblor. De vill förmedla sin kunskap till andra elever eftersom de också vet att de ömsesidigt kommer att dra nytta av varandras erfarenheter.

Aktivering med lämpliga undervisningsmetoder

Det finns hundratals undervisnings- och inlärningsmetoder och ett nästan obegränsat antal variationer. De sträcker sig från enkla till mycket komplexa. Det är viktigt att välja rätt metod eller kombination av metoder för att passa syftet. Lämpliga metoder för att lära känna och skapa en god lagkänsla är till exempel gruppintervjuer eller ett cocktailparty. Under utbildningen kan du använda metoder som processvandring, inlärningskafé, olika debattmetoder eller olika gruppreflektionsmetoder.

Vad sägs om remoteträning och onlineträning? Kan samma aktiva inlärningsstrategier och undervisningsmetoder användas framgångsrikt online också? Våra erfarenheter visar att detta mycket väl är möjligt. Särskilt under coronapandemin har vi observerat att aktivt socialt lärande kan bli en framgång oavsett miljöer och verktyg. Naturligtvis kräver detta motivation, rätt inställning och övning från både lärarens- och elevernas sida.

Informators professionella utbildare skapar en motiverande och inspirerande inlärningsmiljö i både klassrum och på distansutbildningar.

Närvaro i realtid i klassrummet och på distans, öppnar dörren till verklig interaktion och främjar därmed lärande.

Informators utbildningar

Timo Huuskonen