Hej Ola, Vill du börja med att berätta lite om din bakgrund?
Jag är systemutvecklare, först som hobby under tonåren på 80-talet, men från slutet av 90-talet och dryga 13 år framåt arbetade jag professionellt med systemutveckling. Och såg alla de problem som fanns i våra projektmetoder vi använde på den tiden: beställare-/utförarmodeller istället för samarbete, långa projekt som alltid misslyckades, kravbilder som var felaktiga men förbjudna att ändra, planer som inte fick ritas om annat än i nödfall.
Hur anpassar du agila metoder för att passa olika typer av projekt och organisationer?.
Jag jobbar med att utveckla organisationer. Men aldrig om att förändra organisationen för att passa en viss modell. Inte heller att anpassa modellerna för att slippa förändra organisationerna. Det handlar alltid om att anpassa bägge. Metod och organisation.
Inte för att organisationerna ska bli agila, det är aldrig huvudsaken. Utan för att de ska bli bra “produktorganisationer”. Även organisationer utan egentliga produkter måste, om de ska bli bra på att ta hand om sina digitala verktyg och tjänster, börja se sig som produktorganisationer och ta till sig av produkttänkandet.
Kan du dela med dig av en konkret framgångshistoria där agila metoder ledde till betydande förbättringar inom en organisation?
Framgångarna är sällan hundraprocentiga. Istället får jag ofta höra vittnesmål om att många saker blivit bättre med de nya arbetssätten, men att man fortfarande kämpar. Och det beror på att utveckling av digitala tjänster är genuint svårt, även i en bra organisation med bra metodik.
Det som brukar bli mycket bättre i en bra agil transformation är samarbetet över alla gränser, en ökad tydlighet i beslutsfattandet, och att de förändringar i tjänsterna som görs oftare träffar rätt: vi blir bättre på att möta användarnas behov.
Vad finns det för utmaningar och vad för slag motstånd mot införandet av agila metoder inom en organisation?
Det vanligaste är att organisationen är organiserad som en pyramid, där olika delar av pyramiden har ansvar för olika saker. Men en digital tjänst är en helhet, där alla de olika sakerna påverkar varandra: upplevelsen påverkas av både verksamhetsregler och tekniska förutsättningar. Så då måste människor från helt olika ställen i organisationen samarbeta på djupet, om de vill ta hand om sina tjänster. Och det är de inte riktigt vana vid.
Det blir kulturkrockar, förvirring om vem som bestämmer, termer och begrepp som kan vara nya för många, eller som används på ett nytt sätt.
Att i den dynamiken reda ut hur man bör jobba framåt och varför det är viktigt är väldigt svårt men nödvändigt. Det tar lång tid och upplevs som en tidvis smärtsam process för många.
Och sedan kommer nästa utmaning: det tar alltid mycket längre tid än vad man tror att få de nya arbetssätten att fastna ordentligt. Så en del organisationer faller alldeles innan målsnöret bara för att de inte är tillräcklig uthålliga.
Hur integrerar du DevOps-principer i en agil arbetsmetodik för att uppnå kontinuerlig leverans och förbättring?
Det handlar ju om att få hela förändringslivscykeln att fungera smidigt: från att vi får en indikation på att det finns ett användarbehov som vi inte möter tillräckligt bra, fram till den tidpunkt då användaren sitter med ny funktionalitet i handen och får sina behov mötta. Hela DevOps-tankesättet går ut på att göra minst andra halvan av den processen så smärtfri som möjligt, så det är superviktigt att se DevOps, agil utveckling och Service Design / utforskande UX som ett enda sammanhållet pussel.
Hur håller du dig uppdaterad om de senaste trenderna och utvecklingen inom agila metoder?
Jag läser vad andra skriver, går på konferenser, och deltar i diskussionerna på nätet..
Vad tycker du om att göra när du inte jobbar?
Sitta i mitt lilla skärgårdshus framför brasan och lära mig spela dragspel!
Det låter fantastiskt, tack för pratstunden Ola!