Att lära sig hur man blir lättrörlig – agil – tillsammans, det kan man göra på en kurs.
Men sedan måste man ju ta med sig kunskapen hem också, och ut i den egna organisationen. Man måste börja GÖRA agila saker för att BLI agil.
Och det är då vi, tillsammans, kan börja tvivla på det vi håller på med. Förändringar kostar. De skapar osäkerhet. Vi blir lite handfallna.
Vi frågar: Är det värt det? Varför i hela fridens namn ska vi bli agila? Vad ska vi ha det till?
Och det är faktiskt frågor vi MÅSTE ställa oss. För om vi inte ser värdet med vad vi gör, så orkar vi ju inte hålla på. Så vad brukar organisationer ha sina agila metoder till? Vilket problem vill man lösa?
Ofta handlar det om att bli lite bättre på att reagera. Saker händer. Det blir förseningar. Små förändringar visade sig vara riktigt krångliga att genomföra. Ännu mer förseningar.
Vi behöver hantera det snabbt. Planera om mitt i veckan. Se till att vi ändå håller fokus på målet. Kommunicera ett nytt datum då vi tror att vi är klara.
Sådan REAKTIV agilitet är värdefull. Att känna att vi är lite skickligare än tidigare på att hantera att saker förändras. Behålla vår stabilitet. Öka i förutsägbarhet. Men vi kan mer än så!
Agila metoder är i princip omplaneringsverktyg som vi använder kontinuerligt. Vi lär oss snabbt se vad nya förutsättningar får för konsekvenser. Och då kan vi börja bli mer proaktiva. Ändra vår inriktning. Bestämma oss för att leverera förändring B innan vi levererar förändring A.
Vi kan börja styra vår organisation på ett nytt sätt. Byta strategi och snabbt hitta den nya vägen framåt. Sådan PROAKTIV agilitet är mycket värdefull. Ökad navigeringsförmåga. Ökad förmåga att göra verklighet av våra beslut.
Men vi kan ännu mer!
Tänk när det här gör så att vi kan arbeta mycket mer utforskande! Proaktiv agilitet hjälper oss genomföra det vi bestämt oss för att genomföra. Men hur ska vi bli bättre på att bestämma oss för rätt saker? Vi måste experimentera oss fram! Vara innovativa!
Det är nu som förmågan att vara agil blir riktigt värdefull. Tänk om vi har en hypotes om att en viss ny förmåga i vår tjänst skulle hjälpa oss riktigt mycket att nå våra mål. Hur ska vi kunna pröva om vi har rätt?
Vi gör en snabb första version, visar den för riktiga användare, och baserat på hur de reagerar så fattar vi nya beslut om hur den nya förmågan ska utformas. Eller om vi ska satsa på en helt annan förmåga.
Det här är INNOVATIV agilitet: förmågan att snabbt gå från idé till förverkligande, och sedan förbättra idén LÖPANDE, baserat på vad verkligheten hela tiden visar oss.
Det är vad riktigt framgångsrika organisationer använder agilitet till.
Så nu när ni vet vad ni ska ha agilitet till, nu när ni vet ert VARFÖR, så kan ni med tillförsikt också gå kurserna och lära er HUR man gör.
Vi ses i klassrummet!
/ Ola Berg
Agil vägvisare och lärare i kurserna “Scrum Master”, “Produktägarskap”, samt “Agilt ledarskap för digital omställning”.