Social påverkan

Behöver jag verkligen sälja mig själv i sociala medier?
– Social Influencing som en viktig framtidskompetens.

När jag stötte på en lista över de tio viktigaste arbetslivskompetenserna år 2025 publicerad av World Economic Forum fick jag upp ögonen för begreppet social influencing. Begreppet var misstänkt likt Instagram influencers. Eftersom jag inte var säker bestämde jag mig för att ta reda på vad det egentligen betyder och varför denna kompetens anses vara en så pass viktig meta-kompetens i den närmaste framtiden.

Social influence är förmågan att få en annan person eller en grupp människor att ändra sin övertygelse, attityd eller handlingar, med eller utan avsikt. Att påverka är mer subtilt än övertalning. Det drabbade personen kanske inte ens är medveten om att de ändrar sin attityd eller sina handlingar. I princip sker social påverkan på grund av att influencern agerar i en social situation (virtuell eller live) på ett sätt som berör oss. Det som är väsentligt är en känsla av ömsesidighet, identifiering eller en önskan om samma sociala status samt trovärdigheten, övertalningsförmågan och den personliga charmen i influencerns budskap.

Den sociala influencern kan alltså ta sig in i själva kärnan av det sociala sinnet hos oss och gör detta medvetet eller omedvetet. Influencern tillfredsställer behovet av acceptans och önskan att tillhöra.

Min initiala gissning var rätt, kärnan i social påverkan frodas på de äldsta och starkaste drivkrafterna för mänskligheten och som de sociala medierna har byggts på under de senaste 15 åren.

Enligt World Economic Forum är social påverkan fortfarande en färdighet som alla yrkesverksamma medvetet bör utveckla och praktisera. Vad betyder detta i praktiken? Måste jag börja skriva om mitt arbetsliv i sociala medier? Är det min skyldighet att dagligen beskriva vilken typ av mugg som jag dricker mitt kaffe ur? Dagens höjdpunkt kan vara en cool röd delete knapp på mitt tangentbord som jag använder i samarbete med Dell´s marknadsföring. Förmodligen inte, eller hur? Det är dock mycket troligt att det gamla tillvägagångssättet ”bra arbete talar för sig självt” inte räcker längre.

Organisationers sätt att hantera social influencing är ”tankeledarskap”. Tanken är att vara nyckelspelaren i ditt eget valda konkurrenslandskap som de potentiella kunderna och konkurrenterna följer. Först med att lansera en ny vara, tjänst eller idé. Först med att se på gamla problem på ett nytt sätt. Tankeledarnas hungriga följare, troende och förespråkare i sina nätverk är mer framgångsrika och lönsamma tack vare det. Dessvärre är det inte lätt att bli en tankeledare. Det kräver åratal av systematiskt och medvetet arbete. Tankeledarskap är även svårt att lägga ut på entreprenad. Om du vill skapa ett intryck så skall handlingarna vara mycket nära kopplade till kärnkompetenserna i organisationen. Detta medför att publiceringsansvaret för de nya idéerna oundvikligen hamnar hos experterna i organisationen.

Om du ser dig själv som en tankeledare så betyder det inte att du behöver skriva om din senaste kaffekopp, däremot bör du skriva, blogga, producera ett manus eller prata i olika professionella och sociala medier. Du bör vara tillräckligt verserad för att skapa intresse hos andra människor och även påverka deras dagliga val.

Social influencing handlar i slutänden om förmågan att kommunicera och vara entusiastisk över dina förmågor, intressen och kompetenser så att du tänder dessa hos andra. Lättare sagt än gjort.

Här kan du se alla Informators kurser med garanterad kursstart